Krypa krypa

Wohoo! Lillälsklingen har börjat krypa! Igår tog han sina första tveksamma kryptag, och idag har han finslipat sin teknik så att han kan krypa längre och längre med stigande självsäkerhet.

Redan förra veckan så tog han ibland ett början till ett krypsteg och det verkade som att det var på gång, men i det skedet var det ännu lite för svårt för honom att koordinera händer och knän. Trots det trodde jag inte riktigt att han skulle få snaj på krypningen. Jag befarade att han inte alls skulle börja med det, och att han kanske i likhet med sin mor skulle ha detta med koordination som något som kräver lite extra ansträngning. Inte för att det spelar någon roll hur det blir med den saken.

Stolt är jag iallafall över hans skicklighet.