Barnvakt

Idag har vi haft ännu en första. Det var första gången jag var på någon aktivitet för mej själv på dagen, och någon annan än lillemannens pappa tog hand om honom under tiden.

Aktiviteten var jumppa, det blev Bodybalance, på det närliggande stället och skötarna var fammo och faffa. Det gick bra, förståss. Jag förstod att det åtminstone varit legolek, kaffepaus och blöjbyte på programmet och en glad och uppspelt liten älskling mötte mej med en kram då jag kom hem.

- Kaamp!

Familjecafé

Nu har vi testat på folkhälsans familjecafé. Det var roligt. Lillemannen tyckte det var spännande att leka med nya leksaker och att se andra mammor och barn.

Jag tyckte det var trevligt med miljöombyte och att få lite utbyte av andra mammor. Färdigt kokt kaffe och mellanmål var också en vardagslyx. Det blir absolut flera gånger (så länge vi vaknar i tid). Om två veckor, alltså 13.2, kommer det en gäst dit som håller "baby"-rytmik. Det ser vi fram emot!

Korginventering

Denna förmiddag har jag hunnit med något så spännande och nervkittlande som korginventering. I detta fall innebär det, att jag hällt ut innehållet i de ca 10 korgarna i hjälpköket på vardagsrumsgolvet. Sen har jag plockat tillbaka innehållet i de olika korgarna igen. Men i lite annan ordning. Lite grejer åkte inte tillbaka i korgarna utan hamnade i plastpåsar.

Min slutsats är att en hel drös med enarmade människor springer omkring med vantar/handskar som tillhör oss. Enstaka enfotade har också farit iväg med några sockor.

Finn katten

Shape up med förhinder

Idag testade jag på Mama shape-up, en jumppatimme som riktar sig på de områden som tar mest stryk under en graviditet. Speciellt bra med detta jumppapass, som var kl 10, är att man får ta barnet med sig.  
-Ååh vad bra! tyckte jag.

Sådär med facit i hand vet jag inte om det var så bra lösning i vårt fall. De första 15 minutrarna gick riktigt bra, de följande 15 gick si sådär (vi hade bland annat en vattenincident då, med en halv liter vatten utspilld på golvet, som tur var hade jag en handduk och en extra t-skjorta att torka upp det med). Följande 15 minuter började det bli jobbigt med en kille som bara ville vara i famnen, och de sista 15 minutrarna önskade jag bara att det skulle vara över...

Ja, det låter i sig som ett vanligt jumppapass då det går bra i början och då jag kollrar bort mej i koreografin och håller på att förgås av trötthet mot slutet. Men i detta fall var det snarare en psykisk påfrestning än den fysiska som gjorde det jobbigt.

Jag är ännu lite kluven inför om de blir en andra gång med lillkillen med, eller om jag ser till att få gå ensam nästa gång. För en nästa gång blir det. Jag känner redan lite välkommen träningsvärk (observera: träningsvärk trots att jag bara deltog i ca 1/3 av rörelserna, men å andra sidan så kunde jag inte alls delta i stretchningen, så det kanske jämnar ut sej lite).

Porslinspangaren

Idag tappade min gamla jultomte fötterna efter att han blivit ovarsamt hanterad av den lille sötnosen.

I söndags mötte två kaffemuggar samma öde. Krossade mot golvet. En av muggarna var en gåva, en av ett par Filippa k -muggar min man fått.

Den andra muggen var en, visserligen billig, omärkes, Ikea, men ändå en av mina favoritmuggar eftersom den var så stor. Vi har en likadan kvar. Det är ju bra.

Jag tror att vi fått lära oss att det inte är lämpligt att leka med porslin mera.

Sovandet

Nätterna förflyter fortfarande utan problem, för tillfället. Och det är såå skönt! Det känns som om jag inte sovit såhär bra under hela fjolåret. Igår kväll somnade den lille prinsen lite efter 20, sen ropade/grät han nog till ett par gånger innan vi gick och la oss, men det krävdes inga större åtgärder för att han skulle sova vidare.

Sen inatt vaknade lillemannen en gång, det var väl vid tretiden, och då han fick komma till vår säng sov han sen bra till morgonen.

Det är så mysigt att ligga nära en liten sovande ettåring, så det gör jag gärna halva natten.

Kvällschill

Nu är den skönaste stunden på dygnet här.

Då jag kan slänga mej i soffan, lyfta upp fötterna, surfa nätet, spela spel på telefonen, läsa en bok, sticka, slötitta på teve eller göra riktigt vad jag vill. Aaah, it's good!

Mat

Här har jag just slängt i mej spaghetti med köttfärssås. Förmiddagen idag har bjudit på bilkrånglande, avlagt besök och tankning av bil.

Vi fortsätter!

Skotta skotta

Första gången jag skottade snö i vinter var det riktigt roligt. Idag var det pain in the ar...ms.

Plogbilen skrapade vägarna ordentligt här för nån dag sen och sedan dess har frusna, hårda, snöklimpar blockerat vår infart... Men det positiva är i alla fall att de är borta nu. Och så har jag lärt mej att nästa gång plogbilen kommer så skulle det synnerligen vara vettigt att skotta bort klimparna genast.

Tummen upp

Tummen upp för de små sakerna som gör vardagen lättare, detta är saker att vara tacksam för:

• Lillemannen vaknar efter kl 7 på morgonen
• Vi har en morgonrutin som passar oss: blöjbyte, påklädning, gröt.
• Jag kan göra något litet och nyttigt med min lilla hjälpreda (ex. sortera klädskåpet)
• Om jag och den lille far någonstanns på dagen är jag alltid nöjd över att vi kom oss iväg då vi kommer hem
• Jag och lillevännen äter lunch och mellanmål samtidigt
• Lillegullet somnar bra till sin dagliga tupplur
• Lillhjärtat sover bra, åtminstone en timme (oftast mer) på dagen.
• Då gullegrynet sover på dagen kan jag ägna mig åt mej själv eller åt vård av hemmet
• Lillemannen vet att jag är en trygghet år honom, och han visar att han vet det
• Vi förstår varandra, lillegrynet och jag
• Min man kommer hem vid samma tid varje dag
• Gullebarnet ääälskar att vara med pappa då han kommer hem
• Vi har inarbetade nattningsrutiner och den älskade lille sonen har sovit berömligt under flera nätter i rad nu

Jihoo! Glad fredag!

Vaccin

Idag fick vi den tredje komponenten i ettårscoctailen. MPR, mot mässling polio och röda hund.

Besöket på rådgivningen gick bra, och snabbt, det var så enkelt (med påklädning och fasthållning och allt vad som hör till) när vi bra skulle få vaccinet, och inte hade vägandet och mätandet på programmet. Dessutom har ju min lille krabat blivit så stor. Ja jistanes! Det värmde i hjärtat att se honom leka efter vaccinet, han gick själv till leksakerna och sökte fram det han ville ha... För bara några månader sen låg han ju bara i min famn och var inte desto mer intresserad av att utforska något själv. Förutom kanske en leksak som visats åt honom.

Det är härligt att han växer och utvecklas och har blivit så nyfiken på världen.

Så, nu återstår att se hur den lille kroppen reagerar på vaccinet. Det är annars inte det lättaste i världen detta med vaccin, det finns så många åsikter och skräckhistorier och antaganden och jagvetintevad. Skönt att ha det bakom sig nu. Rådgivningsdamen sa att nästa spruta blir då han är fyra år. Och det känns länge tills dess.

Blå

 

Idag blev vi med stort blåmärke. Kolla pannan. Usch. Hemskt då han slår sej illa. Jag var alldeles ur form största delen av dagen p.g.a hur det känns i modershjärtat.

Hoppas på en lättsammare dag imorgon.

Ps. Han råkade bara blinka på båda bilderna. Han han (förhoppningsvis) inget fel på ögonen...

Vändning

Sömnkrisen vi var mitt i för en vecka sen har nått en vändning. Se senaste tre (eller är det fyra redan?) nätterna har den lille sovit ovanligt bra. Och jag hoppas verkligen att det håller i sej och fortsätter. Oj vad jag hoppas att det fortsätter. Jag TROR att det fortsätter.

Den lille guldklimpen har nu också sovit tre nätter med huvudkudde. Han verkar gilla det så jag tror det blir till att skaffa en egen åt honom, så jag inte behöver avstå min. Eller så får han min, som doftar sådär mammigt, och så kan jag få en ny.

Jag har varit lite seg idag, det har inte ens hjälpt att hålla rent i köket... Men vi har haft en skön lördag med storhandlas och loppisbesök med pulkan. Men vi hittade tyvärr inget på loppiset. Vi besökte bara det mindre loppiset, för det stora loppiset, som vi ville besöka, hade stängt innan vi kom dit.

Koka koka

Den absoluta favoritsysselsättningen för tillfället. Att koka koka.

Som svärmor

- Jag är en hemmakatt! sa min kära svärmor en gång. På den punkten är vi lika. Åtminstone idag. Oj så jag har njutit och haft humöret på topp.

Innan vi steg upp, så vaknade jag och sonen så sent som kl 8.30 och låg och myste en stund i sängen. Utvlilade? Tjaa, njää.. men det hör inte hit till min solskenshistoria. På tal om solsken så hittade några strålar in genom fönstret idag. Som en påminnelse om att nu blir det ljusare. Behöver jag skriva att det var härligt?

Nå efter frukosten lorvade vi på hemma (minns faktist inte vad vi gjorde, åtminstone lekte vi lite), sen åt vi lunch och lillkillen fick ta sin middagslur. Rekord, dryga 2,5 h. Så jag hann både vila OCH göra nytta OCH städa undan efter mej, därtill dricka kaffe läsandes tidningen. I den ordningen. 8 portioner kycklingmums för barn väntar nu i frysen.

Då den lille vaknade var han på solskenshumör. Då vi åt mellanmålet gick det utan kamp, och vi var båda glada och nöjda. Speciellt på slutet då lillemannen avslutade måltiden genom att sitta ensam vid bordet och äta grynost medan jag också fick städat undan mellanmålsstöket

Sen var jag gåendes till butiken, ensam! Och å så skönt det är att bara handla så mycket som ryms i en ryggsäck och i en lätt kasse i handen...

Kan jag ha blivit så insnöad i hemmet så att humöret korrelerar med hur städat köket är?
Jag städade och fejade nämligen i köket igår, så idag då jag steg upp var det fortfarande i vackert skick, och så har det hållits hel dagen! (med undantag för normala städighetssvackor, speciellt efter ung pojkes matintag)
Skrämmande tanke! Men å andra sidan praktiskt...

Lugn dag

Denna kaffefria dag har varit bra. Lillemannen tycks ha återgått till att vara sitt vanliga, härliga energiknippe till jag. Så förhoppningsvis blir han också kvitt hostan snart.

Visste ni föresten att Mumin är "Bää"?

Det utbrast gullegrynet glatt då han fick syn på figuren på sin matskål. Jag kunde inte annat än hålla med och berömma hans iakttagelseförmåga. Gullungen.

Vardag igen

Just nu välkomnar jag de många veckorna vardag som är framför oss. Ska bli riktigt nyttigt för mej och den lille att återgå till, och skapa rutiner.
 
Jag har ju inget nyårslöfte, för att det för mej är dömt att misslyckas om jag en dag lovar något som ska gälla för ett helt år. Jag behöver rum att jämka vartefter... Nu är det emellertid dags för en jämkning.

Så, idag var sista dagen som jag åt sötsaker inne i veckan för en tid. Det är alldeles nödvändigt för mej med en avsockring, och jag kan inte fortsätta med höstens trend, att köpa en stor godispåse varje fredag. En annan nödvändighet är att dra ner lite på kaffet. Det vill jag egentligen inte men jag lyssnar på kroppen. En och en halv kopp per dag max, nu månaden ut. Och så motion, två ggr i veckan + promenader, med start då jag blivit kvitt min förkylning gör listan komplett.

Jag ber om ursäkt för att jag tråkar ut er, och mej själv med att skriva om sådant som så många bloggar är fulla av. Men jag klarar bättre av att hålla min riktning om jag har skrivit ner den. Jag lovar att det inte blir någon vana.

Vår stora laptops hårdskiva tycks ha kraschat. Det är inte så kul. Men som tur är har jag räddat de viktigaste fotona (alla av lillegossen). Det är tredje gången detta händer oss på en, tja, tio-års tid...

Röja upp

Idag har jag röjt upp i datarummet, aka. kaosrummet. Det var ett välbehövligt projekt, som inte ännu är riktigt klart. Men betydligt bättre blev det.

Nu återstår endast en halv ouppackad flyttlåda, den var full med CD-skivor, PC-spel och konstiga heimlaga CD-rom skivor. Den flyttlådan gör sig också för tillfället bäst ouppackad. Innan jag tar mig an den så behöver vi en hylla att stapla upp skivorna i, dom vi ska spara alltså. Den hyllan kunde med fördel kombineras med en avställningsyta för vår gamla lilla tjock-tv.

Så var det en sak till jag skulle skriva idag, men vad var det? Jo, det handlade om min kommande sötsaks-avvänjning. Men jag tror jag måste återkomma till det imorgon. För det finns lite tobleroneglass kvar i frysen som jag troligtvis måste äta upp innan jag börjar...

Nu kallar den lille från sovrummet. Han somnade redan 19-idag, och tycks nu inte hitta sömnen igen med sin pappas hjälp. Kanske jag kan göra något... hoppas och tror på mera sömn inatt än de två föregående.

Väntan

Det är inte min favorit sysselsättning att sitta och vänta på att en liten kille som sovit dåligt de senaste nätterna ska vakna. Inte direkt avkopplande så här en lördag kväll.

Nå, katten är ju med i alla fall.

Överraskning! Det kommer en "Sagan om ringen"-film på teve ikväll.  (Menat som ironi, har de inte visats non stop sedan Lucia?)

Det som hände sen

Nästan genast efter att jag skrivit förra inlägget vaknade lillemannen i vagnen där ute. Då han såg så trött ut på ögonen, men inte genast somnade om så tyckte jag att det skulle vara ett bra tillfälle att vila tillsammans.

Så jag tog snabbt in honom och så lade vi oss på stora sängen. Jag blev förvånad då han hölls liggande. Det brukar han aldrig ha tid med på dagen. Så snoosade han till, och jag bara låg där och kände kärleken som strålade ut ur mej. Det var inte frågan om att sova för egen del. Men det var så uppiggande ändå. Trött men lycklig. Så fortsatte vi dagen en halv timme senare.

Lillen hade lite feber ikväll också. Han somnade som en stock redan kvart över sju.

I korthet

Granen slängdes ut igår. Hurra!
Jag såg fram emot att inviga motionssäsongen med ett Mama shape-up pass idag. Det blev inget.
Orsaken var att lillemannen blev krasslig inatt. Han visar dock inga allvarliga symptom idag.

Blir det shape-up nästa vecka istället? Får se om dylikt pass överhuvudtaget erbjuds nästa vecka. Det heter ju att det alltid kommer fler tåg, men man måste ju vara intresserad och inställd på att stiga ombord också.

Jag har just ätit ärtsoppa. Sen spillde jag snabbt i mej en kopp kaffe, eftersom ljud hördes från vagnen. Men det var uppenbarligen falskt alarm.

Nu ska jag försöka varva ner. En tupplur skulle sitta alldeles utmärkt, om jag lyckas slita mej från Internätet.

Klok liten del II

Det är rentav makalöst hur klok och intelligent min lille gosse är. Jag riktigt häpnar över hans minne och slutledningsförmåga.

Har jag skrivit att han själv insåg sambandet och pekade på stjärnan i fönstret då jag sjöng blinka lilla stjärna för en tid sen? Inte? Nå, nu har jag det.

Idag då han lekte på golvet i godan ro började han plötsligt se lite lessen ut och höll upp handen. Jag ingrep, och frågade om han har pipi handen. Så kollade jag in den, och blåste lite, varpå gossen sken upp igen.

"Det var säkert ett barr", sa  jag. Sådär mest för mej själv.
Då inträffade det beundransvärda. Lillegubben såg på mej med allvarliga ögon, sedan på julgranen.
"Ba", sa han. Och pekade på julgranen.

"Ja, ett barr från julgranen" sa jag.

"Ba", sa gossen igen och pekade på granen.

Pulkatur

Vi var ut på en liten tur med pulkan idag. Kul!

Frågor om 2012

Gjorde du något 2012 som du aldrig gjort förut?

Ja! massor. Nästan allt som har med ett litet barn att göra (utom riktigt det första som jag hann med 2011). Köpte hus.

Har du några nyårslöften?
Nej.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Jo, flera blev andragångsföräldrar.

Vilka länder besökte du?
Inget utom detta landet. Jo! Sverige (Haparanda).

Vad önskar du att du gjort mindre?
Hmm... grubblat och oroat mig.

Bästa minnet från 2012?
Att se lilla hjärtegrynet växa, utvecklas och må bra.

Bästa köpet?
Huset

Vad spenderade du mest pengar på?
Igen, huset.

Gjorde någonting dig riktigt glad?
JA! Igen, den lille solstrålen. Och att ha det så bra.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Både ock, faktiskt. Kanske ledsnare, det blir lätt så då man är så trött så trött och så känslosam. Men ändå glad någonstans inombords.

Favoritprogram på TV?
Har säkert rekord i lite tevetittande i år. Men solsidan.

Är det något du saknade 2012 som du vill ha år 2013?
Sömnfyllda nätter. Hela natten.

Vad ser du mest framemot med år 2013?
Att se den lille växa och utvecklas.

Den lille nu

Efter att ha bloggat så lite de senaste dagarna så återkommer jag denna nyårsdag, full av inspiration. Jag börjar med det som står mej närmast: den lille.

Efter de första trevande stegen dagen innan julafton så börjar han få riktigt sving på gåendet. Visst finns det rum för att utveckla tekniken ännu. Men han är myycket duktig. Stolt mamma.

Han har numera åtminstone sex tänder. Kanske sjunde på kommande. Han tycker om att borsta tänderna. "Tan!" säger han om det, också tandkrämen, tandkrämskorken och allt som har med tandborstning att göra är "tan".