Cissi. Jakobstad. Positiv. Glad. Envis. Lojal. Lat. Ivrig. Betraktande. Reflekterande.

måndag 31 december 2012

Den som misströstar...

... skall få ett svar om man använder Google. Här är bilderna. Hoppas det funkar!

Slutspurten på 2012

Aaargh! Jag blir så frustrerad då jag inte klarar av att få upp några av de bilder som jag ska försöka beskriva mina senaste dagar med... Nå Jag får väl göra det med ord då istället..

Ikväll har vi nu ätit nyårsmiddag på tumis, Menyn bestod av Räkcoctail, Kycklingpaj á la Fromage, och Tobleroneglass som efterrätt (nå neej, den var inte hemlagad). Vi ville fira nyåret i hemmets lugna vrå eftersom det varit mycket program den senaste tiden. Vilket varit välkommet. Vintern blir nog så lång ändå, så det är roligt med mycket hålligång emellanåt. Den senaste hellugna dagen hade vi 20.12, ungefär

Idag var svärföräldrarna hit en sväng. Igår hade vi besök av Marie med man och söta barn. Lördags var det ju nittioårskalaset. Fredags var Marie också hit. Men det var en annan Marie och hennes Simon. Då jag också lillemannens härliga 5-åriga småkusin hit med föräldrar. Innan det var det julrumban.

Så nu ska vi ha en lugn och god afton,

Jag är väldigt tacksam för det gågna året. Jag kommer alltid att komma ihåg år 2012 som året vi köpte hus och som det första hela året med det härligaste barnet på denna jord.

Jag önskar er alla ett Gott Nytt År 2013. Låt det bli ännu bättre!

lördag 29 december 2012

90-års firande och stickning

Idag har vi firat min kära farmor som fyllt 90 år ung. Det var en rolig och intensiv fest där vi närmaste stod för kaffekokning och servering och sånt. Kul att göra något tillsammans.

Så har jag inlett min handarbetssväng. Jag stickar en väst åt mitt lilla gullegryn.

Jag bloggar nu för första gången från min telefon... Det är ingen höjdare. Dessutom får jag inte bildöverföringen att fungera. Försökte sätta in en bild ab festen och min stickning såhär långt. Men det får jag göra imorgon istället.

torsdag 27 december 2012

Lycka

Den tekniska grejen jag gjorde med vårt nätverk här hemma igår gick alldeles utmärkt. Inga brända proppar eller kompliktioner. Numera kan jag också vara på internet med min (nya) telefon. Tack julgubben!

Idag har jag haft världens sötaste och duktigaste kille med mig här hemma. Han har nästan vuxit så det knakat... Nu går han flera steg, han härmar allt man säger på sitt eget sätt. Idag har han lärt sig "kaama". Att krama.

Så har han lekt med sin julklappar. Och ägnat sig åt favoritsysslan, att plocka vid diskmaskinen, gärna med en kastrull. Däremellan har han ätit meds god aptit, skrattat åt sin egen förträfflighet och sova i vanlig ordning.

Och gubben slutade jobbet tidigare idag.
En fin dag.

onsdag 26 december 2012

Eventuell tystnad

Nu ska jag försöka konfigurera vår router. Alltså ändra inställningarna till vårt trådlösa nätverk här hemma.
Så om ni inte hör av mej på ett tag så betyder det att det inte har lyckats. Håll tummarna!

tisdag 25 december 2012

Mera jul

Trots att inte julen är över ännu så känns det som om att detta är jularnas jul. De nya jularnas jul, rättare sagt. För visst är julen annorlunda nu när jag har barn.

Ifjol hade jag ju också barn. Men han var ett så litet knyte då att vi beslutade oss för att bara fira julen hemma med vår lilla familj och inte i samma grad med släkten och de större familjerna som varit brukligt för oss. Det var ett klokt beslut.

Men nu är vi alltså över halvvägs igenom den första av det som är de nya jularna. Vi firar jul med besked. Middagar med släkt och familj i dagarna tre.

Paket och granar. Mat och choklad. Kärlek. Glädje. Bry sig mest om lille sonen. Det är intensivt. Det är roligt. Men det gör också att jag verkligen uppskattar de lugna kvällarna hemma framför teven i de nya pyjamasbyxorna tomten kom med.

söndag 23 december 2012

Julfriden

Så äntligen infann sig julfriden hemma hos oss.

Nu är det bara att ta det lugnt och fira julen i dagarna tre.

Dagen till ära tog den lille älsklingen sina första steg utan stöd ikväll!

GOD JUL!

lördag 22 december 2012

Ljusare tider

Igår var alltså årets kortaste dag. Den tillbringade jag hos lillkillens mommo. Sen hade jag glädjen att fara ut och dinera på kvällen med ett härligt gäng. Jag var lite nervös för att vara borta, för förra gången blev jag hemkallad till otröstligt gråtande liten grabb. Det är ju inte den avslut på kvällen man helst önskar...

Men igår gick det bra! God mat, gott sällskap.

Julen närmar sig med stormsteg. Det är ju kul. Vi har tagit in granen. Men den står bara så grön och grann i stugan ännu. För vi upptäckte nyss att ljusen inte lyser. Därav opyntad gran ännu. Ingen panik. Jag förbereder mig i vilket fall som helst för att inte ha granen inne så värst länge. Den doftar gott i alla fall,

Jag försöker ta allt som det kommer. Ibland är det lättare sagt än gjort. Men man gör så gott man kan.

Nu ska jag tjuvsmaka lite sötsaker vi har i skåpet.

torsdag 20 december 2012

Pulkan invigd

Efter att ha kollat väderutsikterna för de närmaste dagarna så insåg jag att det var idag pulkan skulle invigas om vi ville hinna denna vecka. Så även om det var lite i kallaste laget i förmiddags (ungefär -12) så bestämde jag mej för att här ska det dragas pulka idag.

Jag stoppade på den lille oändligt mycket kläder (kändes det som), vilket var ett projekt i sig, och satte därtill både lammskinn och sovsäck i pulkan. Sen spände jag fast honom här inne och lyfte ut hela följet, pojke i pulka. Sen började jag dra, och förklarade för den lille att detta var ju roligt.

Hans möjlighet att visa sin iver och glädje var lite begränsad eftersom hans förmåga att röra sig var nedsänkt tusenfalt p.g.a. kläderna. Men lite tyckte jag nog att han hoade där bakom nappen. Jag är säker på att han tyckte det var mycket roligt och lite äventyrligt.

Så gick vi till postlådan, och fortsatte ett varv runt grannskapet innan vi for in igen. Ja, det gäller ju att ta det försiktigt i början...



onsdag 19 december 2012

Veckan hittills

Inget ytterligare speciellt hittills denna vecka. Han verkar ha återhämtat sig från vaccineringen,  lite stegring igår och vi tog till panadol till natten efter vaccineringen.

För att berätta något kan jag nämna att lillemannen klarar av att ta loss duplo-legobitar från varandra, men att han ännu inte riktigt kommit till det stadiet då man bygger ihop dem.

Han har också blivit mera engagerad i ätandet, sitter med egen sked i handen och det har faktiskt hänt att han själv fått mat på den och sedan lagt den i munnen. Mamma hans gillar.

Så har han blivit mera gosig. Han kan lägga ner huvudet och vila det en liten stund mot något han gillar, t.ex sin mamma. Gissa om man smälter!

Vi var till posten idag. Han var så duktig och charmade personalen med sitt leende.

måndag 17 december 2012

Ettårskontrollen avklarad

Rådgivningsbesöket är nu avklarat. Allt gick bra, och han växer som han ska. Så det är ju tryggt att veta. Vad gäller det ofrånkomliga "pickandet", så var det mindre populärt. Först pickades fingret, då Hb skulle mätas. Sen blev det ett pick i vardera lår för vaccin.

Både mor och barn var rödbrusiga och svettiga när det var över. Men rätt bra gick det. Jag vill passa på att berömma mig själv som höll mig lugn trots den lilles protester och klagosång. Trots att han numera har kraft och förstånd att klaga mera högljutt och intensivt, så känns det bättre att utsätta honom för sprutor nu jämfört med när han var yngre, han känns liksom inte så bräcklig mera.

söndag 16 december 2012

Tankar söndag kväll

Vilken bra vecka detta varit. Vasabesöket, födelsedagen, kalaset, vedstaplingen, julklapparna... Så många saker som jag väntat på eller haft lite på hälft har blivit av. Sköönt.

Sålunda (vilket ord!) ser jag fram emot nästa vecka, speciellt rådgivningsbesöket imorgon. Lika bra att få de där sprutorna överstökade så får man lägga också de till historien. Och jag ser så fram emot att bara gå dit och få bekräftat att allt är som det ska. Senast vi var till rådgivningen var då lillen skulle bli åtta månader och vi var på läkarbesök. Det känns som en evighet sen.

Vad jag kommer på nu har vi inga andra dagsplaner beslutade för nästa vecka. Det känns också bra. Men pulkan ska vi se till att inviga. Hoppas han gillar den.

Lillemannen ställde sig upp och stå idag helt utan stöd från något. Annars brukar han gärna ta tag i något, en pall eller ett ben eller en vägg. Så gick han jättebra och långt (vi snackar flera meter) då jag höll honom i händerna. Det känns som att det första självständiga steget inte är lång borta. Det är bara frågan om när han är redo. Ingen brådska.

Nu hör jag att han har tappat nappen... Gonatt!



ps. Det är såå hjärtskärande men liite sött (åtminstone denna tid på dygnet ännu) då han sitter i ett hörn av sin säng, halvsovandes och lätt snyftandes över att han tappat nappen eller över att något stört hans nattsömn. Lilla gulle.
Men jag ser fram emot den dag då han faktiskt sover från läggdags till morgon.

Mjuk chokladkola


Inför kalaset hade jag kokat en mjuk fugdeliknande chokladkola på mörk choklad. Man kan göra den både gluten- och laktosfri. Den blev väldigt söt och god. 

Härifrån tog jag receptet, men gjorde lite större sats, så det blev ca 100 st och modifierade den till laktosfri enligt följande:

Du behöver:

4 dl laktosfri vispgrädde 
1 1/3 dl ljus sirap
2 2/3 dl strösocker  
2/3 tsk Spritättika   
2/3 dl honung
65
g margarin
130 g  mörk choklad, hackad i ganska stora bitar


Såhär gjorde jag:

- Blanda grädde, sirap, socker och ättiksprit i en tjockbottnad kastrull.
Koka tills massan är dryga 100 grader. Rör bara då och då. Rör du för mycket är det risk att massan sockrar sig.
- Rör i honung och smör och koka ytterligare ca 5-10 minuter. 
Jag kollade genom att droppa lite av smeten i ett glas med kallt vatten att den fick rätt konsistens. Då man kan forma en boll av kolan i det kalla vattnet så har den rätt temperatur. Ju längre man kokar desto hårdare blir den.
  
- Ta kastrullen från värmen. 
Rör ner chokladen så den smälter helt.

- Häll upp smeten i en bakplåtspappersbeklädd form, cirka 20 x 25 cm
Låt stelna och skär i bitar. ca 1,5-2 cm långa och breda.

Njut!


Det var första gången jag gjorde en mjuk kola, har annars bara kokat knäck. Men det här var enkelt och jag blev nöjd med resultatet. Jag gillar att mjuk kola är så mycket enklare att äta en hård, seg knäck.


lördag 15 december 2012

Sikte på julen

Med årets roligaste kalas bakom oss så tar vi sikte på julen. Skönt. All ved har jag också hunnit stapla. Nu vill jag tända tredje adventsljuset imorgon. Sen lyssna på lite julmusik, eller nynna på någon julsång för mej själv varje dag. Jag vill koppla av, se på teve kvällstid, dricka glögg, äta pepparkakor med blåmögelost. Njuta av snön med lillkillen. Leka med hjärtegrynet och hans nya leksaker. Köpa sista julklappen. Elda i spisen.

Vid närmare eftertanke är det två grejer kvar innan julen. Ettårskontrollen på måndag och att boka ettårsfoto. Men ettårsfotobokningen kan vänta till efter julen. Fotograferingen tänker jag mig i januari.

Kalaset i korthet:
Glädje över vår fina pojk. Fyra generationer i stugan. Prat och skratt. Kaffekokning, julstjärnsgräddning. Hembakt av mor och far. Glad uppspelt lilleman som trivs i centrum. Tårta med ett ljus. Fastrar och kusiner. Presenter, leksaker, paket. Bebislek. Stolta föräldrar, mor- och farföräldrar. Härligaste ettåringen.

En trött men lycklig ettårshjälte somnade bra idag. Snart är det hans mammas tur.

Efter kalaset- haiku

Kalaset klart kalasat
För denna gång
Firandet färdig firat.

fredag 14 december 2012

Ettåringen

Vi har numera en ETTÅRING i huset. What!? Vänta nu, hur kan det komma sig? Det har varit ett långt år, speciellt vissa dagar har känts lååånga, och vi har hunnit med så otroligt mycket. Men ändå, det var ju alldeles nyss han kom. Trots att han har funnits typ för evigt...





Grattis kära älskade älskade älskling. Du är det finaste som finns.

Imorgon blir det kalas.

torsdag 13 december 2012

Telefonkatalogen

Vasaresan igår gick alldeles utmärkt. Det var verkligen roligt att komma iväg och besöka min vårdlediga väninna där innan hon börjar jobba. Bilresan var också mycket angenäm, jag fick sitta i framsätet och lillemannen hade sällskap av en bebis och en tvååring i baksätet. Hela barngänget somnade så lugnt under hemfärden.

Sen då jag kom hem så fick jag stapla lite ved. Det är så skönt med lite kroppsarbete mellan varven. Och mera får jag göra, för allt är inte staplat ännu.

Men min lilla laptop stötte på problem igår och vill inte fungera som jag vill att den ska funka. Problem med nätverksanslutningen, så det gick varken att blogga eller surfa igår. Ska kolla på det idag, förhoppningsvis är det något jag lyckas åtgärda.

Jag hade heelt missat att det är lucia idag. Jag har fokuset inställt på andra saker för tillfället. P.g.a. datorproblemet så läste jag telefonkatalogen och kollade gula sidorna idag! Det kändes som om jag var tillbaka på 1990-talet, f.G. Före Google. Eller egentligen f.A. Före Altavista, eller rättare sagt f.I.h. Före Internet hemma... Nu ska jag skriva julkort.


tisdag 11 december 2012

Eldandet

Vi eldar så mycket vi hinner i den fina eldstaden. Igår luktade min hand ungefär som en rökt abborre efter allt påfyllande av ved.

Lillegullet är såklart intresserad av brasan och eldandet. Speciellt i början var han svår att hålla bort från luckan då elden brann bakom glaset. Den inträffade en liten ofrivillig incident, "känna på het glaslucka med eld bakom". Efter det har intresset ändrat karaktär från att vara handgripligt till mera betraktande. Ibland glömmer han sig, och vill fram till elden (eller ganska ofta faktiskt). Men då man påminner honom om att det är förbjudet och otrevligt att banka på luckan, så kommer han ihåg sig och har lätt att acceptera att det är off limits.

I söndags var min man, med hjälp av svärfar vid villan och fixade mera ved. Så nu har vi ved så det borde räcka ett tag (hela vintern?). Största delen är ännu i kärran och väntar att bli prydligt staplat, där får det vänta till torsdag, tror jag.

Imorgon blir det road-trip till Vasa.

måndag 10 december 2012

Igår ifjol

Igår, för exakt ett år sedan, alltså 9.12.2011, var det fredag. Jag och min man var på julfest. Jag hade varit lite tveksam till att fara, eftersom jag var så gravid och ganska trött. Även om det ännu var en vecka till mitt datum för beräknad förlossning, så hade jag börjat bli otålig och det hade börjat kännas som om jag skulle vara gravid för evigt. Trots tröttheten och trots att det kändes som om min kroppshydda tog upp halva rummet så var en riktigt rolig kväll.

Julmaten var magnifikt god, och tur var det, för det var enda gången ifjol jag åt ett ordentligt julbord. Men det visste jag inte då. Jag hade ingen aning om hur julen skulle bli. Jag visste inte om mitt barn skulle födas innan jul eller ens under det pågående året. Den dagen visste jag inte att jag under veckan som följde skulle vara med om det största som finns.

När vi kom hem så passade vi på att fotografera gravida mej, eftersom jag för en gångs skull hade på mej något som såg respektabelt ut. Det är den sista bilden vi tog av mej innan förlossningen. Men inte heller det visste vi då.

9.12.2011


Kaffepaus

Lillemannen sover ännu, så jag måste försöka skriva snabbt, eftersom jag tror att han vaknar vilken minut som helst... Lille sötingen, han var så trött då jag skulle sätta ut honom och sova vid 12, att han somnade i famnen då jag klädde på honom.

Som sagt... nu vaknar han.

lördag 8 december 2012

Några nyheter

Hittills (sonen):
- Klämmer fingrarna mer än slår i huvudet, sedan ungefär en vecka eller två
- Överförtjust då han upplever att han blir jagad och kryper fort fort undan, sedan en till två veckor
- Klappa händerna, sedan ungefär en vecka
- Säga "Ka", sedan två dagar
- Säger "Brr" då han får bröd, sedan idag/igår(?)
- Satte idag för antagligen första gången skeden med mat på i munnens helt själv
- Står längre och längre utan stöd, hela tiden
- Går snabbare och säkrare utmed möblerna, och byter möbel att gå utmed

Kommande (jag):
- Funderar på att börja på babyrytmik efter nyår
- Bokat ettårskontroll, jag är nervös för tre sprutor
- Boka ettårsfotografering, vem ska man anlita?

fredag 7 december 2012

Otroligt flyt

Idag var barnets pappa och jag på tumis på shopping. Det var ovant, men roligt. Födelsedagspresenter och julklappar prickades av på listan, vi hade ett otroligt flyt. Dessutom avnjöt vi en god lunch på tumanhand. Vi hade inte ens bråttom.

Och jag kan knappt tro mina ögon, men när jag ser över de gåvor jag avtalat med julgubben om, så är det bara EN som fattas. Det måste vara rekord för mej. Annars är jag alltid den som funderar och funderar, hinner besluta mej flera gånger för vad jag ska ge åt någon, för att sedan ändra mej lika många gånger. Så, dagen innan julafton brukar jag ännu med lite med panik i magen, olycklig över att jag i min dumhet skjutit upp det, inhandla de riktigt sista grejerna.

Men inte i år, no sir! Den sist klappen ska jag klura lite på ännu och inhandla den i god tid innan jule aftonen. Tror jag. Hoppas jag.

torsdag 6 december 2012

Klappjakt

Den årliga julklappsjakten har inletts idag. Så nu har jag lite mindre oklarheter på den fronten. Skönt.

Imorgon blir det mera julklappshandlande, och presenthandlande. Vi har ju ett ettårskalas nästa vecka! Fammo ska komma och vara med den lille. Det blir första gången vi har barnvakt sen vi var på bankärenden i samband med bostadsköpet... 

Annars så har vi eldat och myst idag, och varit på självständighetsbalen, naturligtvis. Men jag var ganska mycket frånvarande i år, det oaktat lät vi teven stå på så alla eleganta balmänniksor kunde vandra in i vårt vardagsrum.

Glad 95:e självständighetsdag!

tisdag 4 december 2012

Det är fullbordat

Denna rekordkalla (-23 grader i förmiddags då vi var hos lillemannens mommo) till ära, är numera min länge efterlängtade spisinsats klar.

Hålet i väggen är härmed förvandlat till en vacker och värmande eldstad. Tänka sej, exakt på tredmånadersdagen från att jag bloggande om det första gången.


måndag 3 december 2012

Kompisgänget

Idag har dom som man kan kalla lillkillens äldsta vänner varit på besök. Bebisar som följt varandra redan innan dom var födda. De var hit på "kaffe" tillsammans med sina mammor. Ja, det är alltså frågan om vår mamma-barn grupp.

Det är nästan lite nostalgiskt. Ifjol vid den här tiden hade vi redan grupperats ihop, eftersom vi hade beräknad födelse av våra första barn nära varandra, och vi hade färdigt genomgått familje-förberedelse kursen. Vi hade suttit där med våra stora magar, fyllda av förväntan och utan någon verklig aning om hur det kommande året skulle se ut. För exakt ett år sedan hade ingen av oss ännu fött sitt barn.

Idag var stugan fylld av livliga småttingar som lekte och stojade, skrattade, grät lite, kollade in varandra och bråkade om leksaker.

Det är rent av otroligt att se hur mycket det har ändrats från gång till gång då vi träffats. Och det finns alltid så mycket att prata om för oss mammor.
Roligt, är det att träffas.
Roligt, var det idag.
Roligt, har det varit att följa de små personerna under deras första år.

söndag 2 december 2012

Att få vara den man är

Jag har läst Zlatans bok som e-bok här i veckan. Och wow. Jag som inte ens tycker om fotboll, blev till och med lite intresserad av Champions league och faderullan. Men det bästa med boken var två helt andra saker.

Det var sättet Zlatan berättar sin historia på, självkännedomen, humorn och ärligheten. Det andra var budskapet, att i synnerhet barn ska få vara den de är, som de är. Andra (vuxna) ska inte kritisera och fördöma. Dessutom fanns ett och annat om ledarskap och att kämpa mot sina mål.

Sådär, boken hade något att ge också mej, en icke-fotbollsintresserad småbarnsmor. Rekommenderar!

lördag 1 december 2012

Månaden och sovandet

Nu har lillemannens månad påbörjats. Härligt. Vad snabbt november gick!

Lillajul idag. Glögg, småtomtarna kom och kastade in paket, julstjärna i fönstret, adventsljusstaken framplockad. Dessutom snöfall, inga stora flingor, men små och ihärdiga.

Jag har ju tidigare vid flera tillfällen beklagat mig över processen kring det lilla hjärtegrynets insomnande. Med risk för att jinxa hela grejen, så vill jag i rättvisans namn berätta att det de senaste dagarna har gått som en dans. Eller snarare som ett härligt utförsåk från vakenhetens topp ner till drömmarnas land. Det är nästan så att jag kan säga att det inte under lillemannens snart ettåriga liv har gått så perfekt som idag och igår.

Vi håller på att införa en dygnsrytm med bara en dagslur. Och hittills har det visat sig vara bra, så vi jobbar vidare på det.