Bilresan gick över förväntan, vi kunde hålla ganska vanliga ät- och sovtider trots att vi var på resande fot. Att äta på bensinstationer och leka i deras lekhörna var heller inga problem. Det svåraste med hela bilresan för den lille var att insomnandet i bilstolen. Hälften av gångerna föregicks det av hjärtskärande gråt under långa minutrar. Jag hade också äran att sitta hela bilresan hem i baksätet och underhålla den lille. Det var ganska ansträngande, men vad gör man väl inte för bilfriden.
Här är några få bilder, bara tagna med telefonen, för jag hittar inte kamerasladden. Då jag hittar den får ni kanske njuta av flera bilder.
Låter bekant det där med bilresorna...Det blev ganska många långa resor för oss då vi bodde i Helsingfors och skulle till Österbotten för att hälsa på :) Som yngre ville ju bebuli bara sova-sova-sova men i somras kunde dte vara lite utmanande att få henne o sova utan gråt . Hälsar Pellen ( läs underhållaren) i baksätet.
SvaraRaderaÄr ändå glad att vi inte är tvungna att resa ofta med honom. Men jag blev heller inte avskräckt, så jag kan bra tänka mej att bege mig ut på vägarna med honom igen.
Radera