Lillkillen förkyld

Igår kväll inträffade det som jag gått och önskat att få slippa. Gullegrynet blev förkyld. Efter att han somnade andra gången igår kväll har det med tanke på situationen ändå gått helt ok. Nu ikväll däremot var insomningen ganska jobbig och jag bävar lite i magen över hur natten ska bli.

Jag har ännu inte glömt den där natten i somras då både jag och lillen var sjuka. Då jag fick allt för lite sömn, och lilleman till sist efter många tårar somnade i sin pappas famn och sov där största delen av sovtiden, med pappan sittandes eller halvliggandes i sängen. Den gången blev jag förvånad över hur usligt det är att ha ett sjukt barn, och då gällde det bara feber och förkylning.

Men man blir ju vanare... och lillemannen blir äldre och mindre bräcklig hela tiden. Det känns ändå inte alls lika illa nu, som första gången han var snuvig och bara ett par månader gammal. Så hjärtskärande han grät då han inte kunde andas då han skulle äta.

Lyckligtvis går en förkylning över ganska snabbt.